Ett kollektivavtal är bra för de anställda men också för arbetsgivarna. De anställda får garanterade löner och anställningsvillkor. Arbetsgivarna får arbetsfred och lika villkor, de kan konkurrera med pris och kvalitet. Antalet oseriösa som hotar de seriösa blir färre.
Ett riksavtal gäller för en hel bransch under en begränsad tid. Det omförhandlas utan fredsplikt för alla i branschen i hela landet samtidigt.
Då är fackföreningen som starkast. Då är chansen störst att få igenom avtalskraven. Men om parterna efter förhandlingar inte kan komma överens om ett nytt avtal då blir det konflikt.
I en konflikt har fackföreningen flera vapen: strejk och blockad. Det är förbundsstyrelsen som beslutar om konflikt. Blir det strejk får medlemmarna inte utföra något arbete. Under en strejk får medlemmarna ersättning av förbundet. Den som inte är medlem får ingen strejkersättning. Om de som inte är medlemmar arbetar är det strejkbryteri. Blir det blockad får medlemmarna inte utföra arbete åt eller ta anställning vid de företag som är i blockad.
Konfliktens mål är alltid ett bra avtal som säkrar arbetsfred samt löner och villkor för medlemmarna. Därför blir det oftast ingen konflikt. Parterna kan enas om fred under hot om strid.
Det är bara de arbetsgivare som är med i en arbetsgivarförening som omfattas av riksavtalet. Av arbetsgivare som väljer att inte vara med i arbetsgivarföreningen kräver facket att få teckna ett avtal direkt med arbetsgivaren, det kallas ofta hängavtal. Det har oftast samma innehåll och verkan som riksavtalet, det ”hänger” på riksavtalet.
Till sist är det inte ovanligt att en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal trots det betalar ut för låg lön eller bryter mot andra regler i avtalet. Då ska fackföreningen förhandla och ytterst stämma arbetsgivaren till arbetsdomstolen. Har arbetsgivaren brutit mot avtalet får han betala skadestånd till medlemmen och till fackföreningen.