Med anledning av det partgemensamma förslag om Korttidsarbete som bl.a. vårt fackförbund IF Metall ställt sig bakom har verkstadsklubben lämnat en skrivelse till förbundet.

Förslaget kommer att innebära att IF Metalls Krisavtal från våren 2009 kommer att upphöjas till lagstiftning i Sverige. Vårt förbund och regering kommer att tillsammans göra det möjligt för enskilda företag att lägga över kostnader på den anställde och skattebetalarna. Dessutom kommer förslaget innebära en lönenedpressande utveckling för oss lönearbetare.

Klubbens kritik på korttidsavtalet är det strider mot den fackliga tanken att vi gett varandra ett löfte att inte konkurera om arbetstillfällen med sänkta villkor och löner. Det är därför vi har kollektivavtal på arbetsplatserna. Dessutom lägger man ansvaret återigen på den lokala klubben eller avdelningen. Klubbarna riskerar att bli utpressade att säga ja till ett lönesänkningsavtal. Vi har i det läget inget stöd att hämta från vårt förbund.

Det finns inte heller några garantier i förslaget mot uppsägningar. En arbetsgivare kan därmed både sänka lönen och säga upp anställda. Förra gången 2009 sänkte Intralog både lönen och sa upp folk samtidigt. Det finns ingen paybackklasul, som skulle kunna innebära att företaget p.g.a. kraftigt sänkta kostnader under en kristid återhämta sig och sedan gå med stora vinster, se Scania som exempel, och då skulle kunna återbetala det som vi anställda bidraget med. Vår uppmaning är att säga nej till detta förslag. 

Som tidigare beslutat på årsmötet kommer en arbetsplatsomröstning om att säga upp lönesystemet att genomföras.

Styrelsen beslutade att omröstningen senast ska äga rum innan maj månads utgång. En valkommitté är utsedd. Den består av Jenny Ilke-Hjelm, Sven-Olof Adolfsson, Fredrik Jonasson, Tomas Nilsson, Anders Lindberg, Jörgen Palmér, Mikael Johansson och Björn Klingstedt.

Omröstningen kommer äga rum under veckorna 21 och 22, de två sista veckorna i maj.

Praktisk information inför omröstningen kommer att gå ut i mitten av maj. Information om konsekvenserna av en uppsägning av lönesystemet, och ev. för- och nackdelar kommer att sammanställas och gå ut i början av maj.

En partsammansatt arbetsgrupp på central nivå har tagit fram ett förslag hur ett korttidsavtal ska kunna se ut i Sve-rige. Det är efter ett direktiv från avtalsrörelsen 2010. En av parterna är vårt förbund IF Metall. Bakgrunden är den finanskris som var 2008-09. Industriproduktionen föll med nästan 20 % under 2009. Nästan 35000 varslades om uppsägning sista kvartalet 2008. Antalet anställda inom industrin minskade med nästan 100000 personer 2008-10.

Det krisavtal som träffades 2009 minskade effekten, men var inte tillräckliga enligt parterna. En jämförelse är gjord mellan länder i EU, 23 av 27 medlemsländer har system för korttidsarbete. Många industriföretaget har liknande produktionsanläggningar både i Sverige och i konkurrentländerna. Korttidsarbete ska gälla generellt för den privata sektorn. Aktivering ska endast kunna ske vid en djup ekonomisk kris. Tre parter godkännande krävs för aktivering. Det är staten, samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på förbundsnivå. Tolv månader är den maximala tid som systemet ska kunna användas per företag/arbetsställe. Lokala överenskommelser träffas mellan parterna på företagsnivå. Ett system med ”Låsta nivåer” och ”Låsta steg” är en del av systemet. Systemet med korttidsarbete ska förberedas i lag och i centrala förbundsavtal.

Utbildning ska vara ett viktigt inslag i detta system. Relevant utbildning bör ske i samband med korttidsarbete. Statlig kompensation för utbildningskostnader bör finnas. En partsgemensam arbetsgrupp ska kartlägga befintligt utbud av utbildningar för industrins behov. Parternas utgångspunkt är att ersättningsnivåerna ska upprätthållas i såväl offentliga som avtalade försäkringssystem.

Förslaget innebär följande

• Vid arbetad tid 80 % erhåller den anställde 90 % av lönen, hela förlusten för arbetsgivaren ska täckas in av staten

• Vid arbetad tid 60 % erhåller den anställde 85 % av lönen, staten ersätter 20 %, arbetsgivaren 5 %.

• Vid arbetad tid 40 % erhåller den anställde 80 % av lönen, staten ersätter 30 %, arbetsgivaren 10 %.

Följande OB- ersättningar är ett genomsnitt. Det exakta beloppet varierar under året. Det beror på vilken veckodag brytpunkten för månadsskiftet infaller.

Tvåskift 1682 kr/månad
Ständig dag 63 kr/månad
Ständig em 3291 kr/månad
Natt 7593 kr/månad

Arbete på obekväm tid enligt kollektivavtalet 1 februari 2012
- Alla dagar: 16.30-22.30: 22,72 kr
                      22.30-06.30: 28,90 kr
- Från 22.30 dag före lördag och helgdag tillkommer 63,57 kr

2-skiftstillägg enligt lokalt avtal:
kl16.30-06.30:4,86 kr/tim
Nattbonus enligt lokalt avtal:
15,00 kr/tim

Övertidsarbete enligt kollektivavtalet 1 februari 2012
Övertid på skift. För dig som arbetar ex. 2-skift
- Måndag till fredag: 78,57 kr
- Arbetsfria vardagar 104,69kr
- Helger och helgdagar: 122,23 kr

Övertid för dig som arbetar dagtid
- Måndag till fredag:61,08 kr
- Arbetsfria vardagar: 78,57 kr
- Helger och helgdagar: 104,69 kr

Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid utgår ej samtidigt.