Fråga: På vår arbetsplats diskuterar vi ibland vilka fördelarna är med att vara med i facket. Det kostar ju en slant men det känns tryggt och schysst att vara med. Jag undrar vilka skillnaderna egentligen är rent juridiskt om man är medlem eller inte?
Svar: En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal är normalt skyldig att tillämpa det på alla anställda som utför arbete inom avtalets tillämpningsområde. Därför kan man tro att det inte spelar så stor roll om man är medlem i facket eller inte, men juridiskt finns det stora skillnader.
Den som är medlem i den fackliga organisationen kan själv göra gällande sina rättigheter enligt kollektivavtalet. Den som inte är medlem kan inte åberopa kollektivavtalet som sådant för att kräva att få ut exempelvis den lön och övrig ersättning som följer av avtalet. Har man kommit överens om en lägre lön eller ersättning än vad som följer av kollektivavtalet är det ett brott mot kollektivavtalet och medlemmarna i facket, som då begär skadestånd. Den enskilt oorganiserade kan inte göra detta då en oorganiserad dock omsluts av avtalet, men kan inte hävda det.
Kollektivavtalet kan ändå ha betydelse för den oorganiserade. Kollektivavtalets regler utgöra en del av det enskilda anställningsavtalet och ger den enskilde rätt till vissa ersättningar. Det normala är också att arbetsgivaren vid sin bedömning av vilken lön som ska utgå inte gör någon skillnad på om de anställda är medlemmar i en facklig organisation eller är oorganiserade
De kollektivavtalsreglerade försäkringarna på arbetsplatsen gäller för alla anställda. En facklig kamp kring bra försäkringar som under åren givit resultat Därutöver har facket ofta egna medlemsförsäkringar som naturligtvis bara gäller för medlemmar.
Om arbetsgivaren vill sänka lönerna kan arbetsgivaren säga upp de anställda och sedan erbjuda återanställning på en ny, lägre lön. En sådan uppsägning kan undantagsvis prövas enligt reglerna i lagen om anställningsskydd. Men om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan lönesänkningar strida mot avtalet och därför vara otillåtna, vilket skyddar den som är medlem.
Den som är medlem har också helt andra möjligheter att påverka arbetsgivarens beslut eftersom inflytandereglerna ofta är kopplade till att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och utövas genom facket. Arbetsgivaren måste förhandla med facket inför viktigare förändringar av verksamheten men även inför viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena för den som är medlem i facket, paragraf 11 i Medbestämmandelagen (MBL).
Facket har också möjlighet att göra gällande tolkningsföreträde när det är fråga om arbetsskyldigheten för medlemmar, paragraf 34 i MBL, och arbetstagaren har ett bättre läge vid eventuella tvister om lön och annan ersättning om man är med i facket och facket driver tvisten, paragraf 35 i MBL.
Uppstår det tvister på arbetsplatsen företräds den som är medlem normalt av sin fackliga organisation medan den som inte är medlem får förhandla själv eller skaffa ett ombud. Facket har också möjlighet att stämma direkt inför Arbetsdomstolen, medan den som inte är medlem får börja i tingsrätten och sedan eventuellt överklaga och, om prövningstillstånd beviljas, få sin sak prövad i Arbetsdomstolen..
Slutligen kan nämnas att man som medlem, förutom förhandlingshjälp, också kan få facklig rättshjälp. Det innebär att facket ersätter alla rättegångskostnader om man måste gå till domstol, både de egna och, om man förlorar, motpartens. Den allmänna rättshjälpen, som efter behovsprövning kan medges oorganiserad vid tvist, betalar bara delar av de egna advokatkostnaderna och inte eventuella motpartskostnader vid förlust. Den allmänna rättshjälpen är därtill maximerad och räcker därför ofta bara till prövning i tingsrätten och inte för ett överklagande till Arbetsdomstolen.
Hälsningar från en organiserad medlem