I Sverige finns en bred samsyn om att det är exportindustrin som ska "sätta märket" för löneökningarna i de centrala kollektivavtalen. Men vad innebär det egentligen? Och varför är det så viktigt? 

Vad är märket?
Med märket menas den löneökning som fungerar som riktmärke för avtalsförhandlingarna i samtliga sektorer på svensk arbetsmarknad.

Vem sätter märket?
Det finns en bred enighet om att det är facket och arbetsgivarna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, alltså exportindustrin, som ska sätta märket för löneökningarna.

Varför just industrin?
Exportindustrin är särskilt lämpad att sätta märket. Dels för att den är stor, men framför allt för att löneökningstakten då tar hänsyn till företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Sverige är ett litet exportberoende land. För att vi ska kunna importera sådant vi inte själva kan producera – till exempel olja, bomull och bananer – krävs exportinkomster, och det i sin tur kräver en industri med god internationell konkurrenskraft. Det är därför som den svenska industrins lönekostnader inte kan avvika alltför mycket från våra konkurrentländer (exempelvis Tyskland).

Vad bestämmer löneutrymmet?
De ekonomiska förhållandena inom exportindustrin skiljer sig jämfört med övriga sektorer på arbetsmarknaden.

I exempelvis kommuner, stat och landsting bestämmer skattenivån utrymmet för de anställdas löneökningar.

I exportindustrin däremot, bestäms löneökningsutrymmet utifrån lönsamheten i industrin. Därför kan inte heller kostnaden för lönerna, under någon längre period, vara högre än i våra viktigaste konkurrentländer. Det kallas ofta ”i takt med Europa” eftersom våra viktigaste konkurrentländer finns just i Europa.

Om inte industrin är märket – vad händer då?
Antingen blir löneökningarna för höga och då slås svensk industri ut, eftersom företag i andra länder då konkurrerar ut våra företag. Då drabbas industriarbetarna av arbetslöshet, det blir mindre pengar till välfärden och arbetslösheten sprider sig till andra sektorer. Eller också blir löneökningarna för låga, och då ökar företagens vinster och de anställda får inte ut sin beskärda del.

Kan någon annan sätta märket?
Teoretiskt ja, men andra sektorer kan vältra över löneökningar på konsumenter, hyresgäster, skattebetalare med flera. Det innebär att inflationen stiger, vilket får till följd att reallöneökningarna uteblir och arbetslösheten ökar.

Hur sätts märket?
I en dragkamp mellan industrifacken och arbetsgivarna där en rad olika faktorer vägs in, till exempel:
– hur stor är produktivitetsökningen i företagen?
– hur stor förväntas inflationen vara kommande år? (inflationsmålet)
– vad har de anställda för krav på ökade reallöner?
– är löneökningen förenlig med industrins konkurrenskraft?
– kan löneökningen leda till ökad eller minskad arbetslöshet?

Hur viktig är egentligen industrin för Sverige?
Industrin sysselsätter, direkt och indirekt, närmare en miljon människor. Industrin står för huvuddelen av Sveriges exportinkomster och utgör 20 procent av Sveriges BNP. Industrin och industriarbetarna är centrala för kommunernas skatteintäkter och för samhällsservice av olika slag.

(Texten är hämtad från http://www.ifmetall.se)

Problemen med övertid har som ni vet varit en segdragen historia. Frågan har varit uppe på flera medlemsmöten och vi har i olika kontakter med företaget lyft problemen. Vi har även haft flera kontakter med förbundet, både muntligen och genom en formell skrivelse på uppdrag av medlemmarna, för att få hjälp med hur vi ska kunna gå vidare med frågan. Några gånger har enskilda medlemmar tagit hjälp av klubben när de inte har kunnat arbeta över. Ofta har man kunnat lösa problemet utan förhandling, men ibland har det inte gått. Utfallet i förhandlingarna har varit blandat.

Förutom ovanstående har verkstadsklubben haft en pågående förhandling med företaget om att vi anser att man inte gör tillräckligt för att minimera mängden övertid. I denna förhandling har man nu äntligen kommit fram till några konkreta förslag på åtgärder. På MB har man bland annat balanserat upp bemanningen på nattskiftet. På MC är man nu överens om att företaget och facket tillsammans ska gå ut på avdelningarna för att gå igenom varje position och kartlägga var flaskhalsarna är, något som verkstadsklubben har efterfrågat sedan tidigare. Vid denna kartläggning är det viktigt att medarbetarna är behjälpliga och svarar uppriktigt på frågor. Problem med att hinna med takt ska komma fram, men inte överdrivas.

Företaget avser också att utbilda medarbetare för att de ska få bättre förståelse för hela produktionskedjan.

Glöm inte att ditt medlemskort är laddat med rabatter på allt från resor och hotell, till varor som leksaker, böcker och glasögon!

För att se aktuella erbjudanden surfa in på www.ifmetall.se och klicka på ”IF Metallkortet”

Moderaterna vill införa ännu en otrygg anställningsform för unga och nyanlända. De kallar den förstajobbet-anställning och vill att den förs in i Lagen om anställningsskydd (LAS).

Till skillnad från Yrkesintroduktionsavtalet, där parterna tar ett helhetsansvar genom att kollektivavtal ingår som ett krav och ger trygghet till individen, vill de att även arbetsgivare utan kollektivavtal ska ingå.

IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe kommenterar förslaget så här:

”Det här förslaget är en attack mot de kollektivavtal vi har. Det leder till att löner och villkor pressas ner. Risken är att man landar långt under avtalens minimilöner och utan de trygghetspaket som finns i kollektivavtalen.

Problemet med förslaget är att det öppnar upp för oseriösa arbetsgivare.”

Hej och välkomna tillbaka från semestern alla medlemmar, hoppas att ni har haft det bra under ledigheten. Nu blir det en vardag igen med allt vad det innebär, från klubbens sida fortsätter den fackliga kampen med att försöka få till lösningar kring dom frågor som står högst upp på agendan, bl.a övertidsfrågan. Vi har redan under förra veckan diskuterat detta med företaget, även inhyrningsfrågan har varit uppe. Några ord på vägen, ingen fråga är för liten så hör av er.

M.vh  Mikael ”Sippa”  Johansson

I föregående Hyttbyggare skrev vi om hur man räknar ut hur många betalda semesterdagar man har rätt till.

Det som inte framgick så tydligt var hur man räknar ut hur många dagar som ska dras av om man varit frånvarande. Det är nämligen bara hela frånvarodagar under intjänandeåret som ska räknas. (Intjänandeåret är 1/4-31/3.)

Då det dykt upp några fall där medlemmar fått för många semesterdagar bortdragna uppmanar vi alla som fått färre än 25 betalda dagar att kontrollera att detta stämmer. Om du upptäcker att det är fel kontaktar du i första hand din löneadministratör. Om det blir problem hör du av dig till verkstadsklubben.

 Formel för beräkning (avrundas uppåt):

Exempel 1:
Lisa har varit tjänstledig fyra timmar varannan måndag under året. Dessutom har hon varit tjänstledig fyra hela tisdagar. Eftersom bara hela frånvarodagar räknas  innebär det att hon har rätt till:

Exempel 2:
Kalle blev anställd 1 Maj. Dagarna under intjänandeåret som Kalle inte var anställd (1/4-30/4) räknas som  frånvaro. Han har alltså rätt till:

Snart går vi på en välbehövd semester och då kan det vara på sin plats att påminna om försäkringen Medlemsolycksfall Fritid som ingår i ditt medlemskap i IF Metall. Trots alla skaderisker på jobbet är det nämligen statistiskt sett när du är ledig som de flesta olyckor sker.

Med olycksfallsskada menas en kroppsskada som du drabbas av genom en oförutsedd plötslig yttre händelse. Du får ersättning för direkta följder av en sådan olycksfallsskada, inte för följder som beror på andra kroppsfel.

I Medlemsolycksfall Fritid ingår:

- Olycksfallsersättning
- Akutersättning
- Sjukhusvistelse
- Tandskadekostnader
- Rehabilitering
- Övriga kostnader (Skäliga merkostnader för tex skadade glasögon och kläder, hemhjälp mm)
- Krisförsäkring
- Medicinsk invaliditet 200 000 kr (Möjlighet att teckna till upp till 1 000 000 kr)

Läs mer om medlemsförsäkringarna på www.folksam.se/ifmetall eller kontakta din försäkringsinformatör om du vill veta mer, eller om du behöver hjälp att anmäla en skada.

Hej alla medlemmar, nu börjar det närma sig semester och med det en välförtjänt ledighet. Det har varit en hektisk period med mycket övertid, dels har vi kört sfa och dels har det varit en hel del produktionsstörningar som föranlett övertidstimman och annan övertid. Vi sitter i en förhandling kring övertiden, vi har fört fram våra synpunkter till företaget, som har svarat oss, men som vi inte helt känner oss nöjda med. Nu går vi på semester och får en välförtjänt ledig, vi får hoppas att vädrets makter är med oss så att vi kan ta till vara på sol och bad. Jag vill med detta passa på och önska er en riktig skön semester.

Mvh Mikael ”Sippa” Johansson. 

Förläggning av semestern

Förläggningen av huvudsemestern blir veckorna 29 till 32 d.v.s. 13 juli till 7 augusti. Enligt Teknikavtalet är arbetsgivaren skyldig att ge arbetstagarna en sammanhängande ledighet på minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Det finns ingen självklar rätt till den femte veckan i anslutning till de fyra stoppveckorna.

Semesterdagar

Det är semesterlagen som styr beräkningen av antalet semesterdagar. Intjänandeår för årets semester är 1 april 2014 till 31 mars 2015. Antalet anställningsdagar under ovanstående period divideras med 365 för att sedan multipliceras med 25. Avrundning görs uppåt. Om man har haft frånvaro under året som inte är semesterlönegrundande avräknas de från anställningstiden. Vad som är semesterlönegrundande frånvaro framgår i semesterlagen, det kan vara egen sjukdom, del av föräldraledighet, viss typ av utbildning mm.

Semesterlönen

Semesterlönen är ordinarie månadslön med semestertillägg. Semestertillägget är 0,8% per dag av ordinarie månadslön (”fast tillägg”), samt ”rörligt tillägg”. Det ”rörliga tillägget” bestäms av ett koncernavtal och för anställda på Scania är det 14% av de semesterlönegrundade tilläggen (i första hand OB- och övertidsersättningar) som man erhållit under föregående kalenderår, dividerat med antalet semesterdagar. Det rörliga beloppet ska framgå på lönespecen från majlönen. Semestertillägget för huvudsemester betalas ut i förskott på junilönen för 20 dagar. Sparade dagar kan inte betalas ut i förskott, de betalas som tidigare i efterskott.

Verkstadsklubben hälsar ferieanställda välkomna till våra verkstäder. Från klubbens sida uppmanar vi våra medlemmar att ta väl hand om de som kommit in på företaget.

Med anledning av att företaget har tagit in ferieanställda gör verkstadsklubben en kortare genomgång i Hyttbyggaren om vad som gäller om löner och arbetstider. Om det finns frågor kontakta gärna din produktionsledare, lönekontoret eller verkstadsklubben. Finns det frågor om ev. medlemskap i IF Metall, kontakta klubbexpeditionen.

Nedanstående uppgifter är hämtade från de överenskommelser som finns mellan verkstadsklubben och företaget. Regelverket finns med i våra lokala avtal och betalningsnormer.

Ersättning för feriearbetare

Yngre än 18 år                      81 kr/tim

18 år och äldre                     104 kr/tim

Minst 2 års högskolestudier    104 kr/tim

Minst 3 års högskolestudier    108 kr/tim

Vid en tidsbegränsad anställning som ferieanställningen är, betalas även en semesterersättning ut som är 13 procent på intjänad lön.

Företaget gör numera en tydligare skillnad mellan ferieanställda och semestervikarie. Feriearbete är utanför ordinarie bemanning och ersätter ingen annan anställd. En semestervikarie ersätter en person i den ordinarie bemanning och ska därför erhålla nivålön 1 i aktuellt värderingsområde. Det som tillkommer i båda fallen är OB-, skiftformstillägg och semesterersättning enligt avtal.

Ersättning för semestervikarie – timlön motsvarande medarbetare 1

VO 1 (montering, vissa arbeten i målerierna)         122 kr/tim

VO 2 (kontroll, justering)                                      125 kr/tim

VO 3 (press, kaross, vissa arbeten i målerierna)    130 kr/tim

VO 4 (logistik)                                                     119 kr/tim